tystaplaneten

Det har visat sig att jag har ett suveränt luktsinne. Kanske är det en del av min känsliga personlighet, kanske är det för att jag har umgåtts för mycket med min spårhund. Vem vet?

Men de lukter jag är extra känslig för är kemiska dofter och rök. Innan vi flyttat till Halmstad sov jag över mycket hos min pojkvän, och en tidig morgon vaknade jag plötsligt av en konstig lukt och folk som pratade hetsigt med varandra nere på gatan. Jag gick ut på balkongen för att se vad som försigick och såg att det vällde ut rök ur lägenheten under oss. Så jag fick väcka pojkvän och hund för att springa ut med dem.

Sedan dess har jag haft väldigt lätt för att känna minsta spår av röklukten. Härom natten när vi försökte sova kände jag den igen. Jag frågade min sambo om han också kände röken eller om jag inbillade mig. Han kände ingenting. Men jag fortsatte tycka att det luktade konstigt så jag gick runt i lägenheten och kollade, gick ut i trappen för att se om det var någon annan lägenhet som brann och kikade ut på balkongen. Ingenting. Så jag gick och la mig igen.

En kvart senare sa min sambo "Okej, nu känner jag det också". Vi tittade ut genom sovrumsfönstret och då såg vi att det sprang runt brandmän som letade efter eld, både på gården och ett koloniområde längre bort!

Häftigt va? Bättre än en brandvarnare.